Det blev ju vinter tillslut. Efter många om och men från vädergudarna. Det är ju mysigt och fint, men jag kan inte låta bli att vara lite besviken. Jag hade redan ställt in mig på att vintern var över och accepterat att det blev inge mer snö iår än det lilla vi hade i november. I bussen på väg hem förra veckan så satt jag i princip klistrad mot fönster rutan och spanade efter tussilagon i diket. Jag ville liksom ha bevis på att de snart är vår. Ljusare tider. Men nää, inte ens videkissarna har slagit ut. Jag kanske ligger lite för nu, de är ju trots allt bara januari. Men snön kunde väl ha kommit till jul, då hade den varit mycket mera välkommen än nu.

Helgen kom och helgen gick. Det lät bara svich. Helgen spenderades i barnvakteriets tecken. Men avbrott som typ nuortenilteri  och förlovningsfesteri. Siinhän se.

Oj oj oj, pirre ringde nyss och frågade om de är storm här. Och det är det ju faktiskt. De blåser och viner i knutarna. PÅ nätterna tror man att fönstern ska flyga in, och en natt var jag helt säger på att hela huset flyttade sig lite åt höger. Jag är helt säker, det kändes exakt som de.
var in på aftonbladet, och jösses vilken oväder det verkar vara. 3 personer döda pga vädret. Alla SJ tåg inställda Till Mattias stora förtvivlan, och över 200.000 hushåll utan el. Hoppas vi slipper bli av med elen iaf. För då bli jag rädd. Och en barnvakt ska aldrig vara rädd.

Håll er inomhus kära vänner ifall ni inte vill flyga iväg.

På återseende / Jenita