Jag får ursäkta mitt förra inlägg, nog för att jag mena mycket av de jag skrev. men jag brukar kunna låta bli och skriva sådant på bloggen.:)

Sitter nersjunken i filosofins värld och försöker göra något vettigt. Men de är svårt med filosofi. Man måste verkligen vara... uttråkad, om man blir filosof och ägnar hela sitt liv till att fundera över ifall allt verkligen existerar.

Dagarna bara går, utan några som helst avvikelser. Ibland önskar jag att jag vore barn och gick på lekis igen. Det var så roligt, när man fick pyssla hela dagarna, fruktstunder och sagostunder. Ute på rasterna fick man leka, inte behöva vara vuxen och alla var kompisar med varandra.  Man levde lite som i en egen dröm bubbla. Man visste inget om allt ont ute i världen. Jag vill tillbaka till Färjbackens Förskola.